Jag påbörjade ett inlägg, men ingenting kommer ur mig.

Jag nöjer mig tills vidare med att jag är i Lund. Jag önskar innerligt att jag kunde få lov att bli sjuk och stanna hemma resten av veckan nu, men så väl vill det sig inte. Dock har dagen varit bra, med måleri och öl med Zidi, och sällskap på tåget med Morris. Mindre bra har varit nyheten om min religions- och samhällslärares missfall. Märkliga tankegångar, såsom "hon om någon förtjänar det inte", cirkulerar i mina tankar, hur gärna jag vill det eller ej. För jag skulle naturligtvis aldrig önska någon ett missfall, eller liknande, men ibland ter sig allting märkligt orättvist.

Ironiskt nog funderade jag igårkväll på huruvida jag skulle ta med kameran i väskan eller inte. Jag lämnade det vid att "ingenting intressant lär ju hända". Det ironiska i det hela är att när jag sitter här och tittar ut genom fönstret kommer det plötsligt förbiseglandes en man med fallskärm och motor 10 meter från fönstret.