Jag har nog aldrig, eller i alla fall inte på väldigt länge, känt mig så värdelös, uppgiven och frustrerad så många gånger under 24 timmar.
Jag önskar att jag kunde säga att jag åker nu, iväg, jag kommer inte tillbaka på ett år och så får allt fara åt helvete. Alla vet vi att så kommer aldrig fallet att bli så istället spyr jag i tanken lite på allt.
Jag vill inteinteinteinteinteinteinteinteinteinteinte gå upp imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar