won´t you try to find me

Visst älskar man dagar då man tio timmar i sträck önskar sig kunna sjunka genom golvet eller ha en giljotin nära till hands? Verkligen. Puh.
Under dagens gång har jag kännt mig överflödig, förudmjukad och totalt missförstådd. UN-DER-BAR dag.


Dock har dagen även bjudit på enorma plus, efter de tio helvetestimmarna (som antagligen inte ens hade behövt vara så helvetiska som jag bakom mitt bord satt och svor över. Oh well). Mamma berättade om hennes och pappas inflyttningspresent - mat för typ 1500, vilket underlättar enormt då jag och Philip slipper ut och handla det första vi gör söndagmorgon. Känns underbart att kunna lägga dagen på att faktiskt flytta in.

Väl i Lund berättade mormor att hennes italienska vän har en son som är någon stor person inom filmskapande och att denne verkar i Malmö, och skulle jag någonsin vilja ha en praktikplats ett tag, eller bara kolla in arbetet några veckor, så var det inga problem att fixa. Vilket ju är dödligt käckt (stavas det så?).