Som jag älskar hösten, regnet och mörkret. Som jag kan älska apatin och det melankoliska sinnesläget - och som jag kan hata det. Vilket som älskar jag vad hösten gör med mig. På dagen. Nu är det kväll, snart är det natt, nu vill jag ut (i staden där ingenting händer).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar