Hela dagen har spenderats med Sandra, den enda som verkligen alltid gör mig glad, som jag alltid vill träffa, utan undantag. Fy fan, som jag tycker om min syster. Hon är nog verkligen min bästa vän. Hade jag inte bott med Philip hade jag lätt lätt lätt bott med henne, hon gör mig glad glad glad när jag är död död död.

Hon kom hit vid ett, efter att jag träffat mamma och Ronja. Ronja började sjuan nu i höstas och när hon satt med armarna uppkavlade såg jag skärsåren på hennes handleder, vilket var lite bestörtande. Anyhow, Sandra kom hit och i vanlig ordning drack vi kaffe och spelade Sims i kanske tre timmar. Solen tittade vi fram och vi insåg att vi var tvugna att gå ut, så vi gick ner till second hand:en, och sedan vidare till Madrix (fingret åt dig förresten). Väl hemma igen, kanske en timma eller två senare efter lite skotittande och uppmötande av Philip, lagade jag mat, vi åt med tända ljus. Sandra åkte hem, packade och kom tillbaka för att sova här, och vi spelade Playboy Mansion som vi hade laddat ner, hööhööö. Och åt chokladhjärtan, hööhöö.
Men det räcker för att göra min dag.

(jag har gjort en misslyckad tårtbotten med, men jag hoppas kunna laga den. och tvättiden som jag trodde var idag var i morgon när jag inte är hemma. det är VERKLIGEN dags att tvätta nu. och bob har pissat på mattan. kattskrälle att vara tidig i utvecklingen, mansgrishora. nämen.)

Puss!