Okej, det kan erkännas att försöka återge andras teorier riskerar att bli ganska själlöst. Med den risken tillkännagiven skriver jag nu om Jean Baudrillard.
Lyssna på ordet hyperrealitet - vilket fantastiskt slagkraftigt, nästintill science fiction-ekande ord! Baudrillard är en av postmodernismen kanske mest betydelsefulla teoretiker, med sina rötter i sociologin och filosofin, beroende på vem som skriver hans biografi. Han diskuterar dagens mediala samhälle och alla tecken som omger oss, men det jag fastnar mest för är ovan nämnda ord. Nu måste jag poängtera att jag inte läst in mig på teorin eller personen, så det här reflekterar en första uppfattning av den lästa idéen. Enligt Baudrillard lever vi idag så totalt i en medial verklighet att en ursprunglig verklighet har gått förlorad. Bilderna vi ser av världen är bilder av bilder av världen. Bildens original har gått förlorad i en värld skapad och styrd av medier och masskommunikation. Vi lever i en hyperrealitet, i vilken uppfattningen av vad som är verkligt saknar reell grund. Realiteten som vi tror oss leva i är en i flera led skapad och approprierad sådan, och därmed lever vi i en värld som är en konstruerad bild av världen.
Ordet och dess tillhörande teori har spelat stor roll inom den postmoderna filosofin, med fler betydande anhängare utöver Baudrillard. Densamme säger att världen vi lever i har ersatts av en kopia, där vi söker att stimulera vårt stimuli och inget utöver det. Att tolka detta enbart som pessimism gör inte dess teoretiker rättvisa, utan bör istället användas för att ifrågasätta det som faktiskt synliggörs framför oss. Följdfrågan blir naturligtvis om vi är kapabla att genom ifrågasättningen komma en mer sann verklighet nära.
Intressant är det åtminstone. Och ett vackert ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar