(under)livet är fint, men svider också.

Trots att det gör ont när jag urinerar så är jag lite vårig efter cykelturen genom Sävedalen upp till apoteket. Sävedalen är väldigt fint, och jag tycker om min lägenhet också. Speciellt köket. Och B-uppsatsen går framåt i en väldig fart. Jag är snart färdig, och har en knapp vecka till inlämning. Jag är långt ifrån säker på att det har blivit något av värde, men det visar sig väl.

I helgen händer det fina grejer. Nästa uppdatering kanske är fotografier från densamme. Eller så kommer det längre fram. Och om en vecka är det Siesta och sommarkickoff. Något som är ganska fantastiskt är att jag på vägen till skolan i måndags insåg att det var min sista dag innan sommarlovet (nåja, jag ska ju ändå läsa sommarkurser). Och det i sig är inte det fantastiska, utan att jag inte har haft en tanke på det innan. Jag gör någonting just nu som inte får mig att räkna dagar till ledigheten. Jag älskar att plugga, konst. Men i vårruset [här åsyftas känslan, inte löparfesten, red. anm.] saknas mina skånevänner mig, och med det avslutar jag med en av mig bortglömd vårlåt som jag vill lyssna mer på:

(Kanske ska jag lugna er med att nej, det är inte tal om någon könssjukdom. Bara den nästan årliga urinvägsinfektionen. Jag blev fnittrig av att min doktor var norska, och nu ska jag kolla om min antibiotikas effekt påverkas av alkohol.)