Okej, jag funderar på varför jag inte gillar den senaste säsongen av Pluras Kök riktigt lika mycket som den föregående eller lika mycket som Mauro och Pluras Kök. Och jag kan inte sätta fingret på vad det beror på, men när jag nyss tittade på det äldre avsnittet där Hanna Hellquist med flera gästar insåg jag vad det är. Av de nya avsnitten får jag liksom inte samma starka känsla av att det bästa man kan göra i livet är att stå i ett kök tillsammans med vänner och dricka vin medan man lagar någon fisk som man har köpt för sina sista hundralappar (att jag nu sedan tycker att detta ÄR en av de bästa sakerna du kan göra i livet är en annan femma). De nya avsnitten gör mig hittills inte nostalgisk och de får mig inte att göra upp middagsplaner för tusen fredagar framöver. Orsakerna bakom kan jag inte riktigt sätta fingret på, och det är konstigt att ett program med ett relativt enkelt innehåll och koncept faktiskt kan tyckas annorlunda från en säsong till en annan.

Dock, det är fortfarande ett bra program. Och ikväll ska jag bjuda en massa folk på min vegetariska carbonara, för sist jag gjorde den blev den så satans god.