Dancer in the dark
Jag har nog aldrig för gråtit så mycket av en film inför någon annan, sådan där riktigt djup gråt, tårar som aldrig vill ta slut, brännan i halsen.. De tre timmarna som följde efter filmtittandet spenderade jag på tåg, i ett närmast apatiskt tillstånd.Jag älskar vad film kan göra med en. Jag älskar det.
1 kommentar:
Ja, det är helt sjukt vad vi kan påverkas utav dom.
Skicka en kommentar