På söndagen vaknade vi på hotellet i tid för att hinna äta av den grymma frukostbuffén i restaurangen och därefter strosade vi in mot stan, där vi letade upp en tunnelbanestation. På vägen ville Louise att vi skulle fotografera den fina bron så då gjorde vi det.
Med tunnelbanan skulle vi åka till San Donato på en minimarknad. Vi hade hela veckan tur med att hitta till saker som vi egentligen inte inte hittade till, och det började redan här. Efter att ha strosat längs en lång allé kom fram till en liten öppen yta med en 10-15 försäljare. Jag tror inte att vi fyndade så värst mycket, men det var härligt att gå under träd som fortfarande hade löven kvar.


Därefter tåg vi återigen tunnelbanan och hoppades hamna vid Navigli som är stadsdelen vid kanalsystemen. Men först vilade vi fötterna och återhämtade oss med en kaffe och en kaka på ett café med bondagestolar.


Efter att ha shoppat lite i en stor affär som hette Coin, som var typ som ett italienskt Åhlens, promenerade vi och satt lite här och var och huttrade. Båda två var jättetrötta och vi funderade på att dra oss tillbaka mot hotellet innan vi gick ut och åt.







Men vi gjorde ett sista tappert försök att hitta området som vi inte hittade till - och kom såklart fram! Medan solen gick ner strosade vi så längs kanalen bland blinkande lampor och det kändes som att livet var alldeles för jävla bra.












Väl inne i centrum igen efter att vi hade fräschat upp oss och druckit mousserat rödvin på rummet satte vi oss på en restaurang med en flamsig och ordvitsande kypare. Och beställde in en flaska vin och därefter mat. Jag lärde mig att kapris faktiskt är gott! Åtminstone den som inte ligger i burk.

När klockan började bli sent och vi hade ätit upp vår efterrätt gick vi hemåt. Men väl framme vid hotellet såg vi att det var någon klubb i huset mitt emot, så vi gick såklart dit.
Väl inne köpte jag snordyr öl och så satt vi och pratade som vanligt. Plötsligt kommer en hel rad med kypare ut från köket med stora hinkar med bubbel och en stor tårta. Och innan vi vet ordet av har det kommit fram en äldre herre till oss med varsin tårtbit. Det var någon annan gubbe som hette Andrea som fyllde år, så vi fick ju säga grattis och tacka för tårtan.
Sedan dansade vi till gamla låtar och träffade italienska Måns Zelmerlöw. Det är han som är med på nedersta bilden.
Efter ett tag blev klubben en hiphopklubb och då var det inge bra längre. Så då gick vi tillbaka över gatan och lade oss i våra sängar för att titta på italiensk tv och sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar